liinamedii

Men så har vi tänkt om . Vi bor just nu i ett helvete . Man hör exakt vad grannarna gör , de smälls i dörrar , man hur hur de pratar , går i trappen och minsta ljud . Det är ett gammalt hus , men bor man längst ner får man ju ta alla smällar bokstavligen . Massörer intill  henne hör man exakt vad hon pratar  om med hennes kunder och hon har mottagning vägg i vägg med vårt sovrum . Det tär ! Pirre jobbar natt å vaknar lätt , jag är i behov av sömn men får det knappt . Lägenheten håller på att rasa samman och vi har lite utrymmen som garderober osv . Men ! Så har vi en jävligt låg hyra , och vi har kommit fram till att kanske strunta i sommarhuset för att lägga pengarna på ett hus , om kanske två år . Så man kanske måste härda ut ? Men just nu är jag så less på det . 

Men jag kan inte tänka mig någonting annat alternativ nu . Hus är ju kul, eller ?   Helst av allt vill jag bosätta mig i utkanten av nått och ha tyst i kring mig

. Köpa ett billigt hus i hembyn och flytta här ifrån . Finspång är halv dant och konstigt . Har aldrig gillat stället , och trivs gör jag inte så bra . Men nu har ju jag familj här och jag kan ju gärna inte flytta här ifrån , inte utan dom . men skulle p säga att vi kunde flytta i morgon och mena det skulle jag inte tveka.  Men men. Det är ok . Fast jag är lite rädd för att jag alltid kommer känna så här . 

Allt är rörigt , min hjärna rinner ut genom öronen snart . Å jag ska hinna med massa som jag inte hinner för jag måste göra annat före de , osv jag står liksom kvar på perrongen och vinkar till mig själv medan tåget går , med hjärtat i handen och frågar " vems är det här " 

Rörigt är det .