liinamedii

Hej

Vaknade runt åtta, gick förvånansvärt upp då. kokade mitt ägg bryggde mitt kaffe . Sedan en lång dusch och sedan var de dags för medarbetarsamtal, chefen var mycket nöjd med mig. Såg mig som en oerhörd tillgång och ville behålla mig inom enheten, jag berättade att jag ville bli undersköterska och gärna vidareutbilda mig efter de, kanske till sjuksköterska. De tyckte hon va ett bra val av mig. De var många frågor om vad jag gör i olika situationer , och hur jah gör för att ta hand om mig själv . Jag måste medge att jag inte nämnde någonting om ulf lundell och mitt röda dyrkande vin , utan jag hävde fram motion och frisk luft mycket mer än mina goda utekvällar med väninnorna Hon frågade faktiskt även om jag levde ihop med någon . Kändes konstigt att svara nej, inte för att jag inte är van , utan för att de kändes som om hon förväntade sig ett annat svar. Hon höjde ögonbrynen när jag sa "nej jag lever ensam" är de så konstigt ? Jag är ju bara 20 år ? Dock vet jag att ett flertal på arbetet träffade mannen i sitt liv vid min ålder, men jag har ju bara vart 20 år i tre månader , så jag har ju ett par månader på mig . Ingen panik , lyssnar på ulf lundell , han sjunger " du kan inte ljuga för ett hjärta" de passar rätt bra in på mig. Ja skulle kunna ta någon bara för att ha , för att smälta in på par middagarna hemma kvällarna, och familjesamtalen , semesterplanerna. Men vissa stunder kan jag känna att de är skönt att bara ha min egen vilja att ta hänsyn till . Sa även de till min chef, vilket resulterade i att hon tyckte jag var en klock ung dam. Jag tyckte mest att de förklaring var långsökt och komplicerad.

Fast dock när jag tänker efter så har mina 5 närmaste väninnor sällskap var av en är gift. Vi diskuterade de när vi sågs, jag sa då till den gifte att hon inte hade hunnit med så mycket själv när hon var i min ålder, fast ja kommer ganska snart på att hon faktiskt vart förlovad och hunnit skaffat barn . Dock höll de inte , men jag har levt i två långa förhållanden, och pgr av de har jag varit fullt upptagen och har inte kunnat träffat den rätta . Om maninte kan träffa den "rätta" två gånger. Men det är som min vän säger, de kan bara klicka en gång. Och de tror jag dessvärre oxå, sedan får folk ha sina egna åsikter . Men jag kanske har träffat ett par tusental karlar som man mött på i olika sammanhang, eller bara sett. Och av alla de tusen gångerna har de bara klickat en gång . Så det är ju en intressant tanke. Å andra sidan så ska jag enligt statistiken leva i ca 55-60 år till  . Så någon gång under de här närmsta 55-60 åren så ska de väl kanske inte klicka, men något i den stilen , dessutom för övrig information så kan jag säga att när jag mötte min stora "kärlek " så sa de inte klick , utan mer "crash bom bang"    ... Men saken är väl faktiskt den att jag är jävligt kräsen . dessvärre, få som faller mig i smaken, Man får alltid med en massa på köpet när man skaffar karl. De har ju funnits ett liv innan de träffar oss . Vilket gör att vi "kvinnor" jämför oss väldigt ofta med de liv som varit innan oss. Vi har många olika tendenser , tror att vi tjejer är en vetenskap som varken vi själva eller någon man aldrig kommer förstå sig på. Jag är inte perfekt på de området, och dessutom så konkurerar jag oftast med mäns ex flickvänner som är i snitt 15 år äldre än mig, och då har man mycket att lära, man är ung och dum, men även de har varit unga och kära, och då finns de inga gränser, i krig och kärlek sägs det att allt är tillåtet och jag är beredd att hålla med till punkt och pricka. Jag har gjort många ledsna och besvikna . Men är man kär och galen så är man, det är den enda sjukdom man väljer att inte få någon medicin emot .