liinamedii

Går runt i lyan och små plockar, har upptäckt att jag börjar i köket, torrkar av köabänken, tar sedan fram ajax rengöringsmedel för att sen gå till badrummet och städa där, jag gör aldrig klart på ett ställe först, utan jag utnyttjar mina 33 kvm till 100% jag städar över allt på samma gång till lasse tennanders stämma. Inte för att jag tröttnat på bruce utan för att minnen väcks när jag som 17 åring drog på en tennander skiva hemma hos pappa och plocka iordning. Snart är de dags igen , måste upp till far för att ta ut de sista som är mitt. Tydligen en himla massa kläder ifrån mig och mitt ex som ska göras av någonstans ? De mesta av kläderna ska jag skicka till någon som behöver de mer än mej. där i mot alla saker , vart ska jag ställa dem, bokhylla skrivbord och en massa små plock, får bli förrådet tills jag tar mittt pick och pack till nått större, dock skulle en bokhylla göra sin nytta här i lyan .


Fia kom förbi, jag bjöd henne på mat och lite av mina bekymmer och funderingar och hon på sina .  Känner att jag inte räcker till på många sätt nu för tiden , till vissa personer , finns många i mitt när verk som visar sin uppskattning och tillit till mig, både bland vänner och vänners föräldrar som jag har god relation med. Men känner mig isido satt av vissa i min egen familj . Kan exempelvis inte komma ihåg den senaste gången min mor var här och drack en kopp kaffe, eller bara tittade in för att säga hej . Ja kan heller inte minnas att min pappa sett mer än hallen i min lägenhet , den jag umgås mest med i min familj är min mormor, enbart för att vi jobbar ihop, innan de sågs vi aldrig. Jag är väl bara nojig, men helt plötsligt så har någon fyllt år, och de haft en liten tillställning som man får reda på när man ringer och ska höra hur de är. De är inte de att jag blir ledsen utan mer förbannad. Förbannad över att jag far land och rike runt för att hinna med och träffa fan och hans morfar, och sedan är alla samlade på ett och samma ställe, utan att jag är där. Säkert småpotatis att gnälla över. strunt samma . Jag över vägde länge om jag skulle skriva det här, men ja känner att jag är inte längre än ett telefonsamtal bort, jag bor långt ifrån min släkt , vilket gör att jag vill träffa dem så ofta som möjligt när alla är på ett och samma ställe, gärna så slipper jag dra finspång , hallsberg , kumla , fjugesta sedan hem igen på 24 timmar. Nästa gång alla är på plats så är de väl jul, tack för att man jobbar ! Gillar inte att bli bjuden med armbågen . Jag och mormor går ner till gammelmormor på julaftons dagen sedan arbetar vi kvällen , sedan får man väl hämta familjen h-stad för att de ska göra g-mormor sällskap julaftonskvällen , de får bryta traditionen att fira jul hos morsans karls bror, en jul kan avvaras för att fira den med g-mormor. slipper hon fira den ensam för första gången . Ja kan dessvärre inte medverka till julfirandet pgr av arbete, ska gå runt och önska de äldre god jul och ge dem en kram, alla de som sitter ensamma och ingen har. Förra året var jag även då hos g-mormor, då fanns Lasse kvar i livet, honom önskar man att man hade kvar, han förstod och lyssnade. och hade säkert mer en gärna funnits här för mig, vi var inte blodsband,Men han förstod, och även om han inte gjorde de så lyssna han. Kanske just för att vi inte var släkt , man behövde aldrig ta hänsyn om man kände sig illa där ann av någon i familjen , man behövde aldrig ha skuldkänslor för att man inte kunde förlåta eller gå vidare för någon nån hade gjort, han  fatta att man inte kunde älska alla , han sopa inte undan den sanna verkligheten som skiter oss rätt i ansiktet ibland .