Vi blev kvar

Hej

Igår var flickorna hemma hos mig , helt plötsligt säger jag att vi är långt ifrån allting. Precis allting relationship with men, children and stuf. De flesta vi känner och umgås med har ju relationship och har de inte de så har de children ifrån tidigare relationship. vi har ingenting utav de, bara riktigt dåliga erfarenheter av hur de slutar när man varken har de ena eller de andra. Jag och sanna vi är då 20 år, och de som vi känner som är i samma ålder har i alla fall en karl som de haft i ca ett eller två år. Och dessutom älskar de varandra, tro de eller ej men kärlek fungerar för vissa. Snofiz är nu 23 år och hon anser att hennes klocka tickar, hon vill ha barn innan 30 men hon ska även varit tillsammans med en karl i ca två tre år innan hon skaffar barn med denne, vilket faktiskt tyder på att hon måste hitta en karl inom ett år om hennes plan ska fungera. Själv vill jag inte ha barn efter 28 års ålder , när jag var yngre ville jag ha barn vid 22 eller 23 års ålder, men jag börjar preskribera de ärendet faktiskt det ser rätt kört ut. Vi pratade även om de att vi kanske är de tre tjejerna som blev kvar, de tre som aldrig fick barn eller karl. Sånna finns ju och man undrar då varför de inte fick de? Vad var de som gick fel ? Och om inte jag får barn så vill jag ha svaret att jag inte ville ha några, inte av den anledningen till att jag inte hitta någon karl att fotplanta mig med. Jaja Det kanske är så att det är vi tre som blev kvar, men det återstår ju att se. Jag kan inte se mig själv sitta själv som 30 bast utan någonting , jag förbjuder mig själv att mitt liv ska sluta så. Och det är kanske en bra början att förbjuda sig själv för ett sådant slut.


Min vän sa till mig att hon trodde att om 10 år skulle jag ha levt mitt svensson liv men sedan tröttnat, jag skulle antagligen efter de sitta i en lägenhet ensamstående med en katt och ett varannan vecka liv. Det var inte särskilt uppmuntrande att umgås med henne då, men det kanske må vara sanningen. En sak står jag fast vid, aldrig villa område aldrig volvo aldrig hund, aldrig svensson. Det går imot alla mina principer. Får jag välja ska jag bo utanför någon liten söt stad när vattnet såklart två barn , men jag vill ha en hund och en fet jänkare, och en motorcykel, en underbar karl som skämmer bort mig och ungarna. Det skulle vara underbart, men det är ju bara en dröm. Men å andra sidan så var min dröm för två månader sedan att ha en egen lägenhet ett jobb och en fungerande bil, man kan äl säga att jag har 2,5 av de saker jag då drömde om. Så varför skulle de gå åt helvete för mig, även de som de har gått åt helvete för, har undrat samma sak, och se hur de gick .

Puss hej


Kommentarer
Postat av: M

För jössenammen,ha inte så bråttom.Ni hinner nog med det ni tänkt med både karlar och ungar.karlarna är ju inte utrotnongshotade,så de finns kvar.Lev livet först innan fortplantningen sen är det lite svårare.

2009-02-11 @ 17:32:55
Postat av: Anonym

Varför låsa sig vid en plats när hela världen ligger framför era fötter? Ut o res,lev livet, ni är unga. Röda mattan är utrullad,bara att kliva ut på den..........

Go for it girls

Marie

2009-02-11 @ 21:43:41

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0