Familjen ?
Tänker mycket på min familj uppe hembyn å runt om i skogarna . Inte ofta man ser dem längre när man flyttat å blivit vuxen . Inte ofta jag ringer eller skriver . . . Ringer när tillfället infaller att nu vill jag prata med dem, och ibland är de tillfället illa till då ja inte kan ringa. har inte träffat min farmor på en månad, och vi har alltid haft en nära kontakt , å jag saknar henne mycket. Tänkte ta mig i kragen nästa vecka å åka upp till henne och farfar och hälsa på . Hon blir alltid glad och överaskad när jag plingar på och sedan kliver in. Farfar brukar oftast sitta i sin fotölj och se på hem till gården och muttra, och mest se butter ut, fast jag vet att han blir glad när jag kommer in. Han får en kram då och då , och den kramen värmer lika mycket som när jag får en kram ifrån min egen pappa. Tror sist jag kramade pappa var på min student för över ett år sedan, kan även ha varit närmare i tiden då vi stötte på varandra på stan i örebro, då ösk mötte aik, men då var vi båda onyktra så de räknas inte. Dock var jag onykter på min student oxå, men men . Men jag saknar dem mycket. Så skönt att återvända till farmors famn och krama om henne. Fika och prata om allt möjligt . Var länge sedan hela släkten var i samma rum, tror det var när farbror firade 40 år. Å det är ett år sedan snart, den 16:de tror jag bestämt . Jag tror att jag är rätt ensam om att stor trivas när alla är sammlade , får den känslan när alla är på ett och samma ställe. Tycker inte att någon ska behöva fylla år när man ses eller att det ska behöva vara någon speciell högtid som påsk eller jul... Kan man inte bara träffas för att umgås ?
