liinamedii

Sitter hemma i lyan . Ett glas vin en rykande cigg som sällskap och den lugnande rösten av Lundell. Om den mannen ändå visste hur mycket sällskap han varit för mig de senaste året som gått. Var och såg honom i Lördags, va helt och hållet underbart. När han körde de låtar jag älskar så kändes de verkligen hela kroppen. "älskling" den låten körde han i slutet, det var den sista, och den mest efterlängtade sång efter att skivan repats sönder.  Lyssnade jämt på den innan han kom hem till mig, associerar väldigt mycket till den låten, då han springer upp för trappan hem till mig, där hemma i byn . Då det var jag han och lundell i bakgrunden, nu är det bara jag och lundell kvar.

Medens Lundell ljuder i lyan ytterligare en kväll, så kommer de minnen , de spelar nog inte någon roll hur långt bort jag flyr, de kommer ju alltid att finnas med mig. Och ju mer jag försöker arbeta bort känslorna så hinner de ikapp mig. De senaste gångerna som tankarna kommit och hackat sig in i mitt huvud och fått mitt hjärta att slå tunga slag, så har de gjort så där ont som de kan göra. Jag vet att ja inte kan göra någonting , det är bara att låtsas som om det regnar , fylla på ett nytt glas och höja volymen , se ut igenom fönstret och inse att de regnar på riktigt .