tre år tillbaka
Igår var jag och sanna ute och åkte en sväng, trevligt den enda kanalen på radion som vi fick in var p4, trevlig kanal om man går in för att bli tokig. Vilket vi blev, vi åkte igenom östergötlands mörka skogar och små pratade . Åkte igenom den lilla byn G, där jag svor på att inte titta om han var hemma, jag höll ögonen på vägen och stirrade rakt fram för att inte ens kunna se i ögonvrån. Då skriker sanna - "Han va hemma rööh" och av en ren reflex så tittar jag till, och skymtar en bil bakom hans. Fick ingen direkt klump i mig snarare någon slags ilska över att jag var där för två nätter sedan, och nu är det någon annan där. Igentligen vet jag inte vem det är mest synd om, han hon eller lilla mig ? Hon har förmodligen ingen aning att han " sätter på" mig fortfarande, och hon tror att han älskar henne mest över allt annat, troligtvis är det så. Vi kan säga att hon och jag har gjort lite ombytta roller. Jag var hon fast för tre års sedan, jag trodde då att mitt liv skulle delas med honom och att han älskade mig över allt, det lät så på honom och jag kände de faktiskt. Tycker lite synd om henne samtidigt som jag inte kan låta bli att hata henne, lika mycket som hon bör hata mig om hon fick reda på mig. Och om hon vet om mig så har sannerligen han förklarat mig som " hon betyder ingenting" precis som han säger till mig om henne. Enligt honom älskar han mig, och enligt henne älskar han henne. Herre gud vilket soppa allting är egentligen. Tre år av mitt liv är bortkasstad tid, och hade de blivit som vi planerat , att de skulle bli han jag och allt va det skulle leda till, så hade det faktiskt vara värt allt bsvär, alla lögner alla svek , all kraft tid och väntan. Men nu är det som om jag vore någon hållplast för den tiden, tills det ledde till något bättre för hans fördel. Han sa en gång att det var tack vare mig som han lämnade sitt ex, JAHA och till vilken jävla nytta då? Herre gud, jag har säkert hela livet på mig att hitta någon som jag vill dela de jag ville dela med honom, fast minus tre år.
Känner mig bara mer och mer lurad, kränkt sårad . Jag är uppriktigt sagt ledsen och förbannad. Fast mest ledsen. Men endå så går livet vidare . Har bara gått sju månader , eller det har bara gått tre år och jag har samma dröm och samma förhoppning. Men någon gång så kommer jag leva i min dröm och i den förhoppning jag hade, och kanske berätta för mina framtida barn hur dum i huvet jag var, och att kärleken kan döda en, men samtidigt få en att leva. Jag fick ett smakprov på bägge dera.
Nåja . Sitter på jobbet nu, slutar 13:00 sedan ska jag upp och krama alla mina vänner kanske handla lite på marknaden. Ska träffa Annie det ska bli riktigt skönt att träffa henne , ventilera lite. Och ikväll ska jag ut med mina flickor :) Najjs . Nu är det kaffekok på G här .
Ps farbror fyllde år 24:e glömde gratulera honom, har två st och bägge är världens bästa farbröder :)
puss och kram liina
du har inte ens fyllt 20 än, de e inte meningen att man ska träffa den stora kärleken då. De tar tid o komma över nån, tog ett år för mig o komma över kenny o vi hade ingen som helst kontakt.. så de kan ju va ett tips BRYT ALL KONTAKT! nu två år senare minns ja knappt hur han ser ut:p du kan inte komma över han så länge du träffar han vettdu. Puss på dig min lilla ex-fru=)
Precis, man ska bryta all kontakt annars går det inte, hjärtat hugger när man ser människan bara, men det är bara att hälsa och gå vidare, mycket lättare, tillslut är skithuvudet glömt och du har en bättre karl ! Vi hjälper dej det vet du, vi kan skjuta ett hål i huvudet på honom om det är det som behövs haha. naerå så illa ska det inte va :) men han flyttar ju snart så.
good respons:)
SKITHUVUDET!! Perfekt namn för idioten.
Liinagumman, hur svårt det än verkar vara så håller jag med din vän Snoff; Bryt totalt,det är nog det bästa på lång sikt. Eller så kanske du skulle,ha ha bara "råka" ha vägarna förbi nån gång när han inte är ensam.....bara för att se honom svettas lite,helst mycket
Kram Marie