När börjar livet ?
Hej .
För ca 13 år sedan så började jag mitt första skolår , jag har näst intill alltid varit som kanske de flesta lite halv lat i skolan, jag gjorde alltid läxorna dagen innan de skulle vara inlämnade, jag fuskade för det mesta när de gällde förhör av glosor, och jag tjuvtittade alltid på andra under proven, kanske inte alltid, men var de något jag var osäker på så hade jag alltid en fusk lapp med mig, eller så såg jag till att sätta mig brevid plugghästen klassen. Jag har inte haft det svårt i skolan, jag har bara vart lat och haft mottot " det löser sig" Och jag är stolt när jag säger att jag klarade av skiten, om tre dagar tar jag studenten, dock med ett så fint kallat "samlat betygs dokument" vilket betyder att jag i något eller vissa ämnen inte uppnått kraven för G=Godkänt, men va gör de? De ser inte så roligt ut på ett ett betyg, men jag kan i ärlighetens namn säga att de sista halvåret så har jag bara gott upp på morgonen och gott och lagt mig i skolan igen, det har i alla fall kännt som så, jag har som många andra ´drabbats av den vanligaste sjukdommen "skoltrötthet" Occh visst hade jag säkert klarat mig bättre om jag hade lämnat in vissa saker i tid osv, men om jag tänker på de nu får jag bara ångest över vad jag gjorde och inte gjorde.
Så tre dagar kvar till studenten och de kommer mer folk och tittar när jag springer ut, mer en förväntat, jag tror att de som kommer, kommer bara för att så det verkligen är sant jag jag går ut skolan nu, förgott. De är många som tvivlat, även jag, men jag är verkligen stolt över mig själv och min prrestation under dessa 13 år. Så vad händer nu i livet? När man inte behöver gå upp på morgenen två timmar innan bussen går för att sminka sig ? vem ska jag äta med om inte mina klasskamrater? Jag kommer aldrig mer att ha ett sommarlov, jag kommer aldrig mer att få en skol lunch. Herre gud, är det nu man ska bli vuxen eller? Är det nu livet börjar ? Jag tror det i alla fall, jag kommer jobba under sommaren tjäna mina pengar och tillbringa större tid i stugan och hos min pojkvän. Jag tror jag blir rätt nöjd med mitt liv, det blir nog ganska bra tillslut, men då bör jag nog bestämma mig när det ska börja .
För ca 13 år sedan så började jag mitt första skolår , jag har näst intill alltid varit som kanske de flesta lite halv lat i skolan, jag gjorde alltid läxorna dagen innan de skulle vara inlämnade, jag fuskade för det mesta när de gällde förhör av glosor, och jag tjuvtittade alltid på andra under proven, kanske inte alltid, men var de något jag var osäker på så hade jag alltid en fusk lapp med mig, eller så såg jag till att sätta mig brevid plugghästen klassen. Jag har inte haft det svårt i skolan, jag har bara vart lat och haft mottot " det löser sig" Och jag är stolt när jag säger att jag klarade av skiten, om tre dagar tar jag studenten, dock med ett så fint kallat "samlat betygs dokument" vilket betyder att jag i något eller vissa ämnen inte uppnått kraven för G=Godkänt, men va gör de? De ser inte så roligt ut på ett ett betyg, men jag kan i ärlighetens namn säga att de sista halvåret så har jag bara gott upp på morgonen och gott och lagt mig i skolan igen, det har i alla fall kännt som så, jag har som många andra ´drabbats av den vanligaste sjukdommen "skoltrötthet" Occh visst hade jag säkert klarat mig bättre om jag hade lämnat in vissa saker i tid osv, men om jag tänker på de nu får jag bara ångest över vad jag gjorde och inte gjorde.
Så tre dagar kvar till studenten och de kommer mer folk och tittar när jag springer ut, mer en förväntat, jag tror att de som kommer, kommer bara för att så det verkligen är sant jag jag går ut skolan nu, förgott. De är många som tvivlat, även jag, men jag är verkligen stolt över mig själv och min prrestation under dessa 13 år. Så vad händer nu i livet? När man inte behöver gå upp på morgenen två timmar innan bussen går för att sminka sig ? vem ska jag äta med om inte mina klasskamrater? Jag kommer aldrig mer att ha ett sommarlov, jag kommer aldrig mer att få en skol lunch. Herre gud, är det nu man ska bli vuxen eller? Är det nu livet börjar ? Jag tror det i alla fall, jag kommer jobba under sommaren tjäna mina pengar och tillbringa större tid i stugan och hos min pojkvän. Jag tror jag blir rätt nöjd med mitt liv, det blir nog ganska bra tillslut, men då bör jag nog bestämma mig när det ska börja .
Kommentarer
Trackback
