Arbetsliv/Feber
God kväll .
Sitter hemma hos min mor, min rygg värker och mina händer är lika torra som Wasas knäckebröd efter all hand sprit jag förbrukat under dessa dagar, gnider in spriten i händerna minst 7 grr om dagen om inte mera. Måste de när man besöker alla pensionärer om dagarna. Arbetar för tillfället som timvikarie inom hemtjänsten,. faktist väldigt roligt. Men de tär på kroppen att komma ifrån håltimmarna i skolan rätt in i arbetslivet, fick feber i förrgår men var tvungen att tvinga mig upp endå, liv rädd för att försova mig till jobbet, till skolan var det inga problem eftersom att alla lärare gick på demens dempande medel. Nåväl.
Jag har arbetat i ca två dagar och jag är redan oroad vad jag ska göra när mitt semester vikariat är slut, läsa ? Jobba ? Jag skulle vilja göra bägge dera. Jag har hittat en bra skola i stan och funderar på att utbilda mig till undersköterska. Men vi får se, det är som när man var liten, ena dagen ville man det ena och den andra dagen kunde det vara något helt annat. Jag har inte kommit ut ur det stadiet ännu, eller så är det väl så att man har kommit tillbaka till det.
Jajai morgon är jag ledigt och det är uppskattat trots att jag tycker om mitt arbete. Men i morgon ska jag och en väninna ut och äta en bit kanske ta en öl och gå på bio, ska bli riktigt skönt att umgås med henne nu, jag har inte träffat henn på så lång tid. och det blir säkert en trevlig kväll.
Jaja det får bli ina avslutande ord, nu ska jag gå och ta bort mina efterlängtade ägg ifrån plattan.
Amigos
Sitter hemma hos min mor, min rygg värker och mina händer är lika torra som Wasas knäckebröd efter all hand sprit jag förbrukat under dessa dagar, gnider in spriten i händerna minst 7 grr om dagen om inte mera. Måste de när man besöker alla pensionärer om dagarna. Arbetar för tillfället som timvikarie inom hemtjänsten,. faktist väldigt roligt. Men de tär på kroppen att komma ifrån håltimmarna i skolan rätt in i arbetslivet, fick feber i förrgår men var tvungen att tvinga mig upp endå, liv rädd för att försova mig till jobbet, till skolan var det inga problem eftersom att alla lärare gick på demens dempande medel. Nåväl.
Jag har arbetat i ca två dagar och jag är redan oroad vad jag ska göra när mitt semester vikariat är slut, läsa ? Jobba ? Jag skulle vilja göra bägge dera. Jag har hittat en bra skola i stan och funderar på att utbilda mig till undersköterska. Men vi får se, det är som när man var liten, ena dagen ville man det ena och den andra dagen kunde det vara något helt annat. Jag har inte kommit ut ur det stadiet ännu, eller så är det väl så att man har kommit tillbaka till det.
Jajai morgon är jag ledigt och det är uppskattat trots att jag tycker om mitt arbete. Men i morgon ska jag och en väninna ut och äta en bit kanske ta en öl och gå på bio, ska bli riktigt skönt att umgås med henne nu, jag har inte träffat henn på så lång tid. och det blir säkert en trevlig kväll.
Jaja det får bli ina avslutande ord, nu ska jag gå och ta bort mina efterlängtade ägg ifrån plattan.
Amigos
Arbetsdag 1 & 45 år kvar till penssion ?
Hej !
Idag började min första arbetsdag som sommarvikarie inom hemtjänsten, jag må säga att jag trivdes mycket bra, alla är trevliga och snälla både "brukarna" och mina arbetskamrater, vilket var mycket skönt. I morse gick jag upp vid halv sex, det var inte segare en vanligt, var lite ivirig för att komma igång med arbetsdagen, så jag var tidigt uppe. Sedan när jag satte mig på cykeln för att åka runt till mina besök så slog det mig att jag inte riktigt var 100 % säker på var de bodde, men som tur var så arbetar min mormor på samma jobb så hon fick rätt många samtal ifrån mig under morgon kvisten. Motion får man i alla fall dt är en sak som är säker, och det är inte jag något i mot, efter att ha kommit med bortförklaringen "ont i foten" under tre års tid i skolan på idrott lektionerna så är väl detta hämden som kommer.
Idag började min första arbetsdag som sommarvikarie inom hemtjänsten, jag må säga att jag trivdes mycket bra, alla är trevliga och snälla både "brukarna" och mina arbetskamrater, vilket var mycket skönt. I morse gick jag upp vid halv sex, det var inte segare en vanligt, var lite ivirig för att komma igång med arbetsdagen, så jag var tidigt uppe. Sedan när jag satte mig på cykeln för att åka runt till mina besök så slog det mig att jag inte riktigt var 100 % säker på var de bodde, men som tur var så arbetar min mormor på samma jobb så hon fick rätt många samtal ifrån mig under morgon kvisten. Motion får man i alla fall dt är en sak som är säker, och det är inte jag något i mot, efter att ha kommit med bortförklaringen "ont i foten" under tre års tid i skolan på idrott lektionerna så är väl detta hämden som kommer.
När börjar livet ?
Hej .
För ca 13 år sedan så började jag mitt första skolår , jag har näst intill alltid varit som kanske de flesta lite halv lat i skolan, jag gjorde alltid läxorna dagen innan de skulle vara inlämnade, jag fuskade för det mesta när de gällde förhör av glosor, och jag tjuvtittade alltid på andra under proven, kanske inte alltid, men var de något jag var osäker på så hade jag alltid en fusk lapp med mig, eller så såg jag till att sätta mig brevid plugghästen klassen. Jag har inte haft det svårt i skolan, jag har bara vart lat och haft mottot " det löser sig" Och jag är stolt när jag säger att jag klarade av skiten, om tre dagar tar jag studenten, dock med ett så fint kallat "samlat betygs dokument" vilket betyder att jag i något eller vissa ämnen inte uppnått kraven för G=Godkänt, men va gör de? De ser inte så roligt ut på ett ett betyg, men jag kan i ärlighetens namn säga att de sista halvåret så har jag bara gott upp på morgonen och gott och lagt mig i skolan igen, det har i alla fall kännt som så, jag har som många andra ´drabbats av den vanligaste sjukdommen "skoltrötthet" Occh visst hade jag säkert klarat mig bättre om jag hade lämnat in vissa saker i tid osv, men om jag tänker på de nu får jag bara ångest över vad jag gjorde och inte gjorde.
Så tre dagar kvar till studenten och de kommer mer folk och tittar när jag springer ut, mer en förväntat, jag tror att de som kommer, kommer bara för att så det verkligen är sant jag jag går ut skolan nu, förgott. De är många som tvivlat, även jag, men jag är verkligen stolt över mig själv och min prrestation under dessa 13 år. Så vad händer nu i livet? När man inte behöver gå upp på morgenen två timmar innan bussen går för att sminka sig ? vem ska jag äta med om inte mina klasskamrater? Jag kommer aldrig mer att ha ett sommarlov, jag kommer aldrig mer att få en skol lunch. Herre gud, är det nu man ska bli vuxen eller? Är det nu livet börjar ? Jag tror det i alla fall, jag kommer jobba under sommaren tjäna mina pengar och tillbringa större tid i stugan och hos min pojkvän. Jag tror jag blir rätt nöjd med mitt liv, det blir nog ganska bra tillslut, men då bör jag nog bestämma mig när det ska börja .
För ca 13 år sedan så började jag mitt första skolår , jag har näst intill alltid varit som kanske de flesta lite halv lat i skolan, jag gjorde alltid läxorna dagen innan de skulle vara inlämnade, jag fuskade för det mesta när de gällde förhör av glosor, och jag tjuvtittade alltid på andra under proven, kanske inte alltid, men var de något jag var osäker på så hade jag alltid en fusk lapp med mig, eller så såg jag till att sätta mig brevid plugghästen klassen. Jag har inte haft det svårt i skolan, jag har bara vart lat och haft mottot " det löser sig" Och jag är stolt när jag säger att jag klarade av skiten, om tre dagar tar jag studenten, dock med ett så fint kallat "samlat betygs dokument" vilket betyder att jag i något eller vissa ämnen inte uppnått kraven för G=Godkänt, men va gör de? De ser inte så roligt ut på ett ett betyg, men jag kan i ärlighetens namn säga att de sista halvåret så har jag bara gott upp på morgonen och gott och lagt mig i skolan igen, det har i alla fall kännt som så, jag har som många andra ´drabbats av den vanligaste sjukdommen "skoltrötthet" Occh visst hade jag säkert klarat mig bättre om jag hade lämnat in vissa saker i tid osv, men om jag tänker på de nu får jag bara ångest över vad jag gjorde och inte gjorde.
Så tre dagar kvar till studenten och de kommer mer folk och tittar när jag springer ut, mer en förväntat, jag tror att de som kommer, kommer bara för att så det verkligen är sant jag jag går ut skolan nu, förgott. De är många som tvivlat, även jag, men jag är verkligen stolt över mig själv och min prrestation under dessa 13 år. Så vad händer nu i livet? När man inte behöver gå upp på morgenen två timmar innan bussen går för att sminka sig ? vem ska jag äta med om inte mina klasskamrater? Jag kommer aldrig mer att ha ett sommarlov, jag kommer aldrig mer att få en skol lunch. Herre gud, är det nu man ska bli vuxen eller? Är det nu livet börjar ? Jag tror det i alla fall, jag kommer jobba under sommaren tjäna mina pengar och tillbringa större tid i stugan och hos min pojkvän. Jag tror jag blir rätt nöjd med mitt liv, det blir nog ganska bra tillslut, men då bör jag nog bestämma mig när det ska börja .
